ClimateClicker har sammanställt en ny säkerhetsranking baserad på alla bilar som testats enligt Euro NCAP:s uppdaterade bedömningsskala. Genom att summera de fyra delbetygen vuxenskydd, barnskydd, oskyddade trafikanter och förarassistans sammanställs betygen till en lista där Tesla ligger i absolut topp. Tesla Model Y placerar sig högst med 362 poäng, följt av Model 3, smart #5, Leapmotor B10 och Volvo EX90. Resultaten visar hur stor betydelse teknik, mjukvaruuppdateringar och avancerad sensordata har för verklig trafiksäkerhet. Sammanställningen ger en överblick över vilka bilar som faktiskt ger störst chans att undvika allvarliga skador och dödsfall i trafiken.
Diskussionen om sambandet mellan ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp har fått ny fart efter att tre färska analyser pekar åt olika håll. I en ny genomgång i Supermiljöbloggen lyfts rapporten Crocodile Economics från Exponential Roadmap Initiative, som visar hur ett växande antal länder lyckats öka BNP samtidigt som utsläppen minskar, sida vid sida med en global studie i Communications Earth & Environment som visar att den samlade utsläppskurvan ändå fortsätter upp eftersom ekonomin växer ännu snabbare. Samtidigt beskriver Bloomberg Green hur klimatkatastrofer och återuppbyggnad håller på att bli en egen miljardindustri i USA. Tillsammans med nya data från Carbon Majors-databasen och Oxfam om extrem klimatojämlikhet framträder en akut bild: dagens tillväxtmodell driver oss längre bort från Parisavtalet, samtidigt som vinster och utsläpp koncentreras till ett fåtal, medan riskerna sprids över hela planeten. FN:s nya expertgrupp för Beyond GDP och en uppmärksammad ledare i Nature varnar nu för att tiden att byta kurs håller på att rinna ut.
En ny global israpport, State of the Cryosphere 2025, visar att världens isar smälter så snabbt att vi redan är låsta vid flera meters framtida havsnivåhöjning, även om uppvärmningen stannar runt dagens cirka 1,2 grader. För att begränsa höjningen till någorlunda hanterliga nivåer krävs att den långsiktiga medeltemperaturen pressas ned mot en grads uppvärmning igen, något som bara är möjligt med omedelbara och kraftiga utsläppsminskningar kombinerat med att koldioxid aktivt tas bort ur atmosfären. Rapporten varnar för att kuststäder som Shanghai och New York i värsta fall måste flyttas, samtidigt som bördiga floddeltan och glaciärmatade floder som förser miljarder människor med mat och vatten hotas. Samtidigt betonar forskarna, däribland svenske Gustaf Hugelius, att de mest katastrofala scenarierna fortfarande går att undvika – men endast om beslutsfattare agerar nu, inte vid en framtida klimatförhandling.
Debatten om huruvida elbilar ”strålar mer” än andra fordon har i åratal utnyttjats av klimatförnekare och bromsat omställningen. Nu presenterar den tyska konsumentorganisationen ADAC, tillsammans med forskare vid universitetet i Aachen och laboratoriet Seibersdorf, en omfattande studie som mäter elektromagnetiska fält i elbilar, laddhybrider, elmotocyklar och ett bensindrivet referensfordon. Över 975 000 mätpunkter visar att nivåerna ligger långt under de gränsvärden som anses kunna påverka hälsan, även vid kraftig acceleration eller när stolsvärme och andra effektkrävande funktioner är påslagna. Forskarna betonar att inte ens gravida eller personer med medicinska implantat behöver oroa sig. Studien slår därmed undan benen för en seglivad myt – och undanröjer ännu ett argument mot den snabba elektrifiering som krävs för att klara klimatmålen.
Tio år efter Parisavtalet visar den nya rapporten State of Climate Action 2025 att inte en enda av 45 centrala indikatorer för klimatåtgärder är i linje med 1,5-gradersmålet. Vissa trender pekar åt rätt håll – fler elbilar, mer sol- och vindkraft och växande klimatinvesteringar – men nästan allt går för långsamt, och flera nyckelområden rör sig åt fel håll. Kolkraften minskar bara marginellt när den egentligen skulle behöva stängas i takt med ungefär ett kraftverk om dagen, avskogningen motsvarar fortfarande tiotals fotbollsplaner per minut och offentliga pengar strömmar fortsatt in i fossila bränslen. Efter rekordåret 2024, då jorden för första gången låg över 1,5 grader under ett helt år, blir slutsatsen brutal: fönstret för en kontrollerad omställning håller på att slå igen, och de kommande åren avgör om världen lyckas undvika en okontrollerad klimatkris.
Extrem värme kopplas nu till över en halv miljon dödsfall per år – ungefär ett varje minut – enligt den senaste globala genomgången av hälsoeffekter från klimatförändringar. Samma rapport visar att värmerelaterad dödlighet ökat med 23 procent sedan 1990-talet och att samhällskostnaderna skenar, från förlorad produktivitet till pressade sjukvårdssystem. Parallellt visar en oberoende analys att antalet dagar med temperaturer över 35°C i 43 stora städer har stigit med omkring en fjärdedel; i Brasilia har extremdagarna gått från tre till 40 per år mellan de studerade perioderna. Inför COP30 pekar Världshälsoorganisationen och forskare på att snabb utfasning av fossila bränslen och klimatanpassning är avgörande – inte bara för klimatet, utan för att rädda liv och ekonomi.
Klimatkrisens följder blir allt tydligare – samtidigt som jordens egna kolsänkor börjar svikta. En ny forskningssammanställning, 10 New Insights in Climate Science, visar att skogar, mark och hav inte längre suger upp lika mycket koldioxid som många scenarier förutsätter, vilket drastiskt krymper det återstående utsläppsutrymmet 10 New Insights in Climate Science. I Europa har skogarnas nettoupptag minskat kraftigt, och globalt visar nya data att skogsbränder och avskogning pressar skogssänkan till den lägsta nivån på decennier World Resources Institute. Samtidigt varnar permafrostforskare för att upptinande mark i Arktis kan göra norra breddgraderna till en nettokälla för växthusgaser. Tillsammans med nya rön om att det finns betydligt mindre plats än väntat för säker geologisk lagring av koldioxid innebär det att vare sig naturen eller tekniken kan bära en obegränsad del av klimatbördan. Budskapet, som sammanfattas i en ny artikel i Miljö & Utveckling, är tydligt: vi kan inte köpa oss fria från utsläpp – de måste minska på riktigt.
Extrem värme orsakad av klimatförändringar dödar nu i genomsnitt en människa varje minut världen över, enligt en ny global hälsorapport. Bakom siffran döljer sig främst äldre personer, små barn och människor som arbetar utomhus i redan utsatta regioner. Forskare kopplar både fler värmeböljor, kraftigare hetta och längre varma perioder till den globala uppvärmningen driven av fossil energi. Samtidigt varnar rapportförfattarna för att dödstalen kommer att fortsätta öka om inte utsläppen snabbt minskar och samhällen anpassas bättre till extrem värme.
Tio år efter Parisavtalet visar FN:s nya Emissions Gap Report att världen fortfarande är långt ifrån målet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Om alla länder faktiskt genomför sina klimatlöften pekar prognoserna mot 2,3–2,5 graders uppvärmning, och med dagens politik snarare runt 2,8 grader vid seklets slut, enligt FN:s miljöprogram UNEP Emissions Gap Report 2025. Samtidigt konstaterar forskarna att den lilla förbättringen jämfört med fjolårets rapport främst beror på uppdaterade beräkningsmetoder, inte på kraftfull ny klimatpolitik. Rapporten lyfter också att USA:s planerade utträde ur Parisavtalet kan lägga till cirka 0,1 grad extra uppvärmning – en liten siffra som kan ge stora följder för extremväder, livsmedelssäkerhet och ekosystem. För att ha en chans att hålla 1,5-gradersmålet vid liv måste de globala utsläppen minska med omkring 55–57 procent till 2035, samtidigt som redan billiga lösningar som sol- och vindkraft skalas upp snabbt.
Regeringen beskriver gärna sin klimatpolitik som effektiv och framgångsrik, men nya granskningar visar en helt annan bild. Riksrevisionen varnar för att underlagen från Naturvårdsverket riskerar att både underskatta framtida utsläpp och överskatta effekten av beslutade åtgärder, samtidigt som regeringen bara visar ett enda, relativt optimistiskt scenario för utsläppsutvecklingen. Statsminister Ulf Kristersson har dessutom lovat att Sveriges utsläpp ska vara lägre 2026 än 2022 – en prognos som bygger på en minskning på bara 0,2 promille, mindre än felmarginalen i tidigare beräkningar. Samtidigt kräver 1,5-gradersmålet att utsläppen minskar med flera procent per år, inte promille på fyra år. Kritiker menar därför att regeringen ägnar sig åt falsk optimism i stället för nödvändig krisinsikt.
Nya mätningar med drönare visar att svenska reningsverk kan släppa ut betydligt mer växthusgaser än tidigare beräknat. En studie från Linköpings universitet avslöjar att utsläppen av metan och lustgas är ungefär 2,5 gånger högre än vad FN:s klimatpanel IPCC:s modeller visar. Forskarna bakom arbetet betonar att reningsverken inte ska pekas ut som syndabockar, utan att tekniken ger dem ett viktigt verktyg för att minska utsläppen framöver.
En ny global syntesrapport från University of Exeter slår fast att världen har passerat sin första klimatisk-tippningspunkt: utbredd massdöd av varmvattenskorallrev. Rapporten, framtagen av 160 forskare från 87 institutioner i 23 länder, beskriver hur extrema havstemperaturer och rekordvarmt klimat skapat en ”ny verklighet” där revens återhämtning blir allt svårare. NOAA bekräftade samtidigt 2024 den fjärde globala blekningshändelsen och rapporterar att över 80 procent av världens korallrevsområden utsatts för blekningsstress sedan 2023. Året 2024 var dessutom det varmaste som uppmätts, med cirka 1,55 °C över förindustriell nivå, vilket för rapportförfattarna väcker oro för fler tippningspunkter. Forskare betonar att snabb utsläppsminskning och ”positiva tippningar” i energi och transporter kan bromsa riskerna.
