Science Based Targets initiative (SBTI) har öppnat en snabbremiss på 30 dagar för ”akuta” uppdateringar av sina kriterier för utsläpp från skogsbruk, jordbruk och markanvändning (FLAG). Syftet är att göra riktlinjerna mer genomförbara utan att sänka ambitionen, bland annat genom förtydligade krav kring avskogning och tidslinjer för mål. Förslagen offentliggjordes den 7 oktober 2025 och riktar sig till företag i landintensiva värdekedjor, särskilt inom livsmedel och konsumtion. Bakgrunden är att allt fler företag sätter mål via SBTI – över 9 000 har validerade mål enligt SBTI:s egen översikt – samtidigt som FLAG-frågorna ofta är den svåraste delen att mäta, styra och följa upp. Läs mer i SBTI:s nyhet SBTi Opens Consultation on Urgent Updates to Forest, Land, and Agriculture (FLAG) Criteria och i förslagsdokumentet Urgent Revision of SBTi FLAG Guidance v1.1 – Criteria 1 and 4.
IUCN har publicerat ett nytt, globalt ramverk för återförvildning som ska hjälpa projekt att planera, genomföra och följa upp insatser för levande, självreglerande ekosystem. Dokumentet samlar vetenskapliga principer och erfarenheter från internationella workshops, och knyter an till globala mål för biologisk mångfald och klimat. Kärnan är fem övergripande riktlinjer som översätts till en tydlig femstegsprocess med praktiska checklistor och förslag på uppföljning. Riktlinjerna är avsedda att användas i skilda miljöer – från urbana landskap till vildmark – och betonar delaktighet från lokalsamhällen. Den fullständiga vägledningen finns i IUCN:s rapport Guidelines for rewilding och lanseringen beskrivs i IUCN:s pressmeddelande här.
En ny del i Supermiljöbloggens serie om nerväxt argumenterar för att vi har råd att ställa om ekonomin genom att minska skadliga industrier, korta arbetstiden och stärka välfärden – och att kostnaden för att låta bli är mycket högre. Färsk forskning visar att klimatförändringar kan äta upp en stor del av framtida inkomster globalt, samtidigt som fossila subventioner fortfarande uppgår till biljonsummor som skulle kunna omdirigeras. Förespråkare lutar mot Modern Monetary Theory (MMT) för att förklara hur en stat med egen valuta kan finansiera omställning och dämpa inflation via verktyg som jobbgaranti och kreditstyrning. Kritiker varnar dock för inflations- och valutarisken, politisk genomförbarhet och att vissa länder fortfarande behöver tillväxt för att bekämpa fattigdom. Den här artikeln sammanfattar kärnargumenten, lägger till bakgrund och väger motargument.
En ny studie från Umeå universitet lyfter känslornas betydelse för hur människor tolkar och följer hållbarhetspolicyer. I stället för att enbart drivas av fakta, regler och ekonomiska styrmedel visar resultaten att känslor påverkar både upplevd effektivitet och efterlevnad. Särskilt tydligt blir detta vid större konsumtionsbeslut, som valet av elbil. Forskarna menar att känslor länge varit underskattade i policyutformning och att bättre förståelse för dem kan öka träffsäkerheten i klimatåtgärder. En första genomgång presenteras i en artikel hos Miljö & Utveckling.
Den brittiska Högsta domstolen har beslutat att ett uppmärksammat mål om oljeföroreningar i Nigerdeltat ska gå till huvudförhandling i mars 2027, där två nigerianska byar stämt Shell för långvariga skador på miljö och hälsa. Beslutet kommer efter ett decennium av juridiska turer och efterföljande klargöranden i Londons domstolar. Samtidigt har Shell sålt sitt onshore-bolag i Nigeria men fortsätter satsa offshore, där nya borrar kan ge sexsiffrig daglig produktion. Människorättsorganisationer varnar för att sanering och kompensation riskerar att falla mellan stolarna när ägandet förändras. Frågan blir nu om rättegången kan tvinga fram en faktisk upprensning i ett område som i årtionden präglats av förgiftat vatten, förstörda fiskevatten och ohälsa.
En genomlysning av värdländers risker under Parisavtalets artikel 6 visar hur “översäljning” uppstår när exporterade reduktioner inte längre kan räknas mot egna NDC-mål. I en ny forskningsrapport från energimyndigheten rekommenderas att regeringar klassar aktiviteter i negativ respektive positiv lista, och att medelrisk hanteras med NDC-anpassade baslinjer eller delning av utfallet – inte generella avgifter. Poängen är att samma ton CO2 inte kan räknas två gånger; motsvarande justeringar gör valet mellan inhemsk måluppfyllelse och handel skarpt.
En ny analys visar att världen med stor sannolikhet passerar 1,5°C redan på 2030-talet och att nettonoll inte räcker för att ta oss tillbaka. En ny forskningsrapport argumenterar för att politiken måste planera för en nettonegativ ekonomi där koldioxidupptag överstiger utsläpp, samtidigt som utsläppen minskar snabbt nu. Författarna förespråkar separata mål för utsläppsminskningar och negativa utsläpp, begränsad utbytbarhet mellan dem och ett “likvärdigt-med-likvärdigt”-krav där fossila utsläpp bara får balanseras med långlivad lagring. De varnar för att förlita sig på billiga krediter och efterlyser robust MRV, hantering av läckage och rättvis finansiering över generationer.
Ett växande forskningsunderlag pekar på att dagens livsmedelssystem driver både ohälsa och klimatpåverkan. Den huvudsakliga slutsatsen är att en global kostomställning mot mer växtbaserat, mindre rött kött och mindre socker skulle minska sjukdomsbördan och utsläppen av växthusgaser. Samtidigt behöver jordbruket ställas om så att produktionen ryms inom planetens gränser och naturens återhämtningsförmåga. En ny svensk artikel sammanfattar läget och efterlyser politiska verktyg, företagsansvar och konsumentstöd för att skala lösningarna snabbt.
