Det svenska klimatmålet till 2030 blir kvar, men Miljömålsberedningen föreslår att sättet att räkna utsläppsminskningen görs om för att passa EU:s klimatregler bättre. I stället för att jämföra med 1990 års utsläpp ska målet knytas till 2005 och till EU:s så kallade ESR-sektor, där utsläppen ska minska med 60 procent, varav en mindre del får nås genom kompletterande åtgärder. Samtidigt ska det omstridda transportmålet – minst 70 procents minskning av utsläppen från inrikes transporter till 2030 – ligga fast. Miljömålsberedningen, där alla riksdagspartier ingår, är enig och lämnade den 30 oktober sitt betänkande till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Förslaget beskrivs som en teknisk omräkning snarare än en ambitionssänkning, men kommer i ett läge där Sverige redan bedöms ligga efter sina klimatåtaganden.
Regeringens skrotningspremie för den som skrotar en gammal fossilbil och byter till elbil avslutas efter ett år med långt ifrån fullträff. Av de 500 miljoner kronor som avsatts har drygt 55 miljoner betalats ut i 2 244 beviljade ärenden, trots att bidraget höjts från 10 000 till 25 000 kronor och förlängts till den 31 oktober 2025. Kritiker som bilistorganisationen M Sverige och 2030-sekretariatet menar att stödet varit krångligt, felriktat och gett liten klimatnytta. Regeringen försvarar modellen men medger att utfallet är svagare än väntat, samtidigt som frågan om vad som händer med de hundratals miljoner som blir över fortfarande saknar besked.
När FN:s klimatmöte Cop30 startar i Belém i Brasilien i november deltar Sverige utan minister vid själva förhandlingsbordet. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari är föräldraledig efter att tidigare ha meddelat graviditet och hänvisat till risker kopplade till zikaviruset, och regeringen har valt att inte utse någon ersättare. I stället leds den svenska delegationen av klimatambassadör och chefsförhandlare Mattias Frumerie tillsammans med ett tjugotal tjänstemän från Regeringskansliet och berörda myndigheter, enligt uppgifter från SVT Nyheter och Regeringskansliet. Beslutet har väckt hård kritik från oppositionen och tidigare toppolitiker, som menar att avsaknaden av ett statsråd signalerar minskat politiskt fokus på klimatförhandlingarna. Samtidigt försvarar regeringen upplägget och pekar på både hälsoskäl och att Sverige ändå deltar aktivt genom EU:s gemensamma linje.
Extrem värme orsakad av klimatförändringar dödar nu i genomsnitt en människa varje minut världen över, enligt en ny global hälsorapport. Bakom siffran döljer sig främst äldre personer, små barn och människor som arbetar utomhus i redan utsatta regioner. Forskare kopplar både fler värmeböljor, kraftigare hetta och längre varma perioder till den globala uppvärmningen driven av fossil energi. Samtidigt varnar rapportförfattarna för att dödstalen kommer att fortsätta öka om inte utsläppen snabbt minskar och samhällen anpassas bättre till extrem värme.
Tio år efter Parisavtalet visar FN:s nya Emissions Gap Report att världen fortfarande är långt ifrån målet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Om alla länder faktiskt genomför sina klimatlöften pekar prognoserna mot 2,3–2,5 graders uppvärmning, och med dagens politik snarare runt 2,8 grader vid seklets slut, enligt FN:s miljöprogram UNEP Emissions Gap Report 2025. Samtidigt konstaterar forskarna att den lilla förbättringen jämfört med fjolårets rapport främst beror på uppdaterade beräkningsmetoder, inte på kraftfull ny klimatpolitik. Rapporten lyfter också att USA:s planerade utträde ur Parisavtalet kan lägga till cirka 0,1 grad extra uppvärmning – en liten siffra som kan ge stora följder för extremväder, livsmedelssäkerhet och ekosystem. För att ha en chans att hålla 1,5-gradersmålet vid liv måste de globala utsläppen minska med omkring 55–57 procent till 2035, samtidigt som redan billiga lösningar som sol- och vindkraft skalas upp snabbt.
Regeringen beskriver gärna sin klimatpolitik som effektiv och framgångsrik, men nya granskningar visar en helt annan bild. Riksrevisionen varnar för att underlagen från Naturvårdsverket riskerar att både underskatta framtida utsläpp och överskatta effekten av beslutade åtgärder, samtidigt som regeringen bara visar ett enda, relativt optimistiskt scenario för utsläppsutvecklingen. Statsminister Ulf Kristersson har dessutom lovat att Sveriges utsläpp ska vara lägre 2026 än 2022 – en prognos som bygger på en minskning på bara 0,2 promille, mindre än felmarginalen i tidigare beräkningar. Samtidigt kräver 1,5-gradersmålet att utsläppen minskar med flera procent per år, inte promille på fyra år. Kritiker menar därför att regeringen ägnar sig åt falsk optimism i stället för nödvändig krisinsikt.
Nya mätningar med drönare visar att svenska reningsverk kan släppa ut betydligt mer växthusgaser än tidigare beräknat. En studie från Linköpings universitet avslöjar att utsläppen av metan och lustgas är ungefär 2,5 gånger högre än vad FN:s klimatpanel IPCC:s modeller visar. Forskarna bakom arbetet betonar att reningsverken inte ska pekas ut som syndabockar, utan att tekniken ger dem ett viktigt verktyg för att minska utsläppen framöver.
Oslo gör det enklare och billigare att ladda elbilen på gatan. Staden inför en ny prismodell som innebär att bilister bara betalar för den el de faktiskt använder, istället för den tid bilen är inkopplad. Modellen består av tre delar: elpris, servicepåslag och parkering. Elpriset följer spotmarknaden, med ett påslag på 81 öre per kWh för drift och underhåll, medan parkering kostar 12 kronor i timmen i centrum och 10 kronor i ytterområdena under de första fem timmarna. För en typisk laddning på 30 kWh kan kostnaden sjunka från 175 till omkring 110 kronor – eller ner mot 50 kronor under gratis parkeringstider. Förändringen införs gradvis fram till sommaren 2026. Enligt Allt om Elbil kan även boendeparkeringar få ytterligare rabatter i framtiden.
Den svenska elbilspremien ser ut att bli ett rejält lyft för låg- och medelinkomsttagare. Efter EU:s kritik mot det första förslaget har regeringen nu lämnat in en justerad version med tydligare inkomstgränser och särskilt stöd för hushåll med små marginaler. Premien, som väntas träda i kraft under första kvartalet 2026, kan sänka leasingkostnaden för en mindre elbil med upp till hälften – och ge ett extra tillskott till de som tjänar allra minst.
En ny global syntesrapport från University of Exeter slår fast att världen har passerat sin första klimatisk-tippningspunkt: utbredd massdöd av varmvattenskorallrev. Rapporten, framtagen av 160 forskare från 87 institutioner i 23 länder, beskriver hur extrema havstemperaturer och rekordvarmt klimat skapat en ”ny verklighet” där revens återhämtning blir allt svårare. NOAA bekräftade samtidigt 2024 den fjärde globala blekningshändelsen och rapporterar att över 80 procent av världens korallrevsområden utsatts för blekningsstress sedan 2023. Året 2024 var dessutom det varmaste som uppmätts, med cirka 1,55 °C över förindustriell nivå, vilket för rapportförfattarna väcker oro för fler tippningspunkter. Forskare betonar att snabb utsläppsminskning och ”positiva tippningar” i energi och transporter kan bromsa riskerna.
Tesla lanserar Model Y Standard i Sverige med ett listpris på 499 990 kronor och WLTP-räckvidd på 534 kilometer. Modellen ersätter den tidigare bakhjulsdrivna varianten och sänker därmed instegspriset med omkring 55 000 kronor. För att pressa kostnaden har Tesla förenklat utrustningen, bland annat med tygklädda stolar, färre högtalare och ett enklare tak – samtidigt som den blir seriens mest effektiva med 13,1 kWh/100 km enligt uppgifter som cirkulerat i europeisk rapportering. De första leveranserna uppges ske i november från fabriken i Berlin. Läs svenska förstanyheten hos Allt om Elbil och europeisk bakgrund hos Reuters.
Science Based Targets initiative (SBTI) har öppnat en snabbremiss på 30 dagar för ”akuta” uppdateringar av sina kriterier för utsläpp från skogsbruk, jordbruk och markanvändning (FLAG). Syftet är att göra riktlinjerna mer genomförbara utan att sänka ambitionen, bland annat genom förtydligade krav kring avskogning och tidslinjer för mål. Förslagen offentliggjordes den 7 oktober 2025 och riktar sig till företag i landintensiva värdekedjor, särskilt inom livsmedel och konsumtion. Bakgrunden är att allt fler företag sätter mål via SBTI – över 9 000 har validerade mål enligt SBTI:s egen översikt – samtidigt som FLAG-frågorna ofta är den svåraste delen att mäta, styra och följa upp. Läs mer i SBTI:s nyhet SBTi Opens Consultation on Urgent Updates to Forest, Land, and Agriculture (FLAG) Criteria och i förslagsdokumentet Urgent Revision of SBTi FLAG Guidance v1.1 – Criteria 1 and 4.
