IUCN har publicerat ett nytt, globalt ramverk för återförvildning som ska hjälpa projekt att planera, genomföra och följa upp insatser för levande, självreglerande ekosystem. Dokumentet samlar vetenskapliga principer och erfarenheter från internationella workshops, och knyter an till globala mål för biologisk mångfald och klimat. Kärnan är fem övergripande riktlinjer som översätts till en tydlig femstegsprocess med praktiska checklistor och förslag på uppföljning. Riktlinjerna är avsedda att användas i skilda miljöer – från urbana landskap till vildmark – och betonar delaktighet från lokalsamhällen. Den fullständiga vägledningen finns i IUCN:s rapport Guidelines for rewilding och lanseringen beskrivs i IUCN:s pressmeddelande här.
Regeringen vill införa en riktad elbilsbonus på omkring 55 000 kronor, finansierad av EU:s Sociala klimatfond, men förslaget möter hård kritik från konsumentorganisationen M Sverige. Kritiken gäller att stödet bara ska gälla i utvalda kommuner, för hushåll under 80 % av medelinkomsten och för dem som inte tidigare ägt elbil—villkor som anses göra stödet svåråtkomligt. Regeringen redovisade sin sociala klimatplan till EU den 26 juni 2025 och anger att en elbilspremie kan starta tidigast i januari 2026, under förutsättning att EU-kommissionen godkänner planen och att en stödförordning beslutas nationellt Regeringen. Bakgrunden är att fonden kräver att stöd riktas till sårbara grupper, vilket förklarar inkomst- och geografigränserna EU:s Sociala klimatfond. Samtidigt rapporterar branschsajter och medier om belopp och detaljer som 55 000 kr i bonus och att endast en minoritet av befolkningen berörs Allt om Elbil, M Sverige pressmeddelande.
En ny del i Supermiljöbloggens serie om nerväxt argumenterar för att vi har råd att ställa om ekonomin genom att minska skadliga industrier, korta arbetstiden och stärka välfärden – och att kostnaden för att låta bli är mycket högre. Färsk forskning visar att klimatförändringar kan äta upp en stor del av framtida inkomster globalt, samtidigt som fossila subventioner fortfarande uppgår till biljonsummor som skulle kunna omdirigeras. Förespråkare lutar mot Modern Monetary Theory (MMT) för att förklara hur en stat med egen valuta kan finansiera omställning och dämpa inflation via verktyg som jobbgaranti och kreditstyrning. Kritiker varnar dock för inflations- och valutarisken, politisk genomförbarhet och att vissa länder fortfarande behöver tillväxt för att bekämpa fattigdom. Den här artikeln sammanfattar kärnargumenten, lägger till bakgrund och väger motargument.
En ny uppsättning vägledningar ska hjälpa företag att mäta och redovisa klimatinsatser som ofta hamnar utanför ramarna i dagens standarder. Först ut rapporterade Miljö & Utveckling om lanseringen, som leds av Task Force for Corporate Action Transparency (TCAT) och backas av tidigare hållbarhetschefer från globala bolag. Två dokument – Mitigation Action Accounting and Reporting Guidance (MAARG) och Target Accounting and Reporting Guidance (TARG) – släpptes i september 2025 och utlovar tredjepartsgranskbar rapportering, anpassad till investerares och tillsynsmyndigheters krav. Ramverket fyller luckor kring praktiska åtgärder, som byggnadsisolering, elektrifiering av fordonsflottor och hållbart flygbränsle, där dagens reglering ofta är otydlig. Enligt TCAT ska verktygen komplettera – inte ersätta – GHG-protokollet och andra etablerade ramar.
E.ON har öppnat en ny laddstation i industriområdet Batteriet i Hultsfred, dimensionerad för både tunga fordon och personbilar. Anläggningen ingår i forskningsprojektet TREE som leds av Skogforsk och finansieras av Vinnova, med målet att elektrifiera tunga skogstransporter i praktiken. Stationen har två platser för lastbilar och fyra för personbilar samt ett energilager i form av en battericontainer som jämnar ut effekttoppar och säkrar hög laddeffekt. Elen är 100 procent förnybar och platsen är vald för att passa regionala transportflöden och sänka trösklarna för företag som vill ställa om. En nyhet i Allt om Elbil beskriver satsningen och citat från E.ON och kommunen betonar både klimatnytta och lokal konkurrenskraft.
En ny artikel rapporterar att Ionity lanserar årsabonnemang med lägre fast avgift för frekventa laddare i Sverige. Under ett lanseringsfönster fram till 6 november erbjuds Power 365 för 1 140 kronor/år med 3,50 kr/kWh, samt Motion 365 för 540 kronor/år med 4,50 kr/kWh. Därefter höjs årsavgifterna till 1 360 respektive 650 kronor, men kWh-priserna ligger fast under 12 månader. Ionity säger att målet är förutsägbara, transparenta kostnader – och abonnenter kan dessutom beställa ett kostnadsfritt RFID-kort för att ladda utan app.
En debattartikel på Supermiljöbloggen skildrar hur läraren och klimataktivisten William Grönlund sjukskrev sig i protest mot vad han upplever som politisk likgiltighet inför klimatkrisen. I texten beskriver han paniken efter höstbudgeten, USA-politikens retorik och nya forskningsrapporter om att sju av nio planetära gränser nu överskridits samt varningar om tre graders uppvärmning redan till 2050. Helgen ägnade han åt skog, vatten och samtal med likasinnade för att hitta fotfästet. Poängen är att det inte är individen som är ”sjuk”, utan ett system som fortsätter som vanligt trots allt tydligare varningssignaler.
En ny studie från Umeå universitet lyfter känslornas betydelse för hur människor tolkar och följer hållbarhetspolicyer. I stället för att enbart drivas av fakta, regler och ekonomiska styrmedel visar resultaten att känslor påverkar både upplevd effektivitet och efterlevnad. Särskilt tydligt blir detta vid större konsumtionsbeslut, som valet av elbil. Forskarna menar att känslor länge varit underskattade i policyutformning och att bättre förståelse för dem kan öka träffsäkerheten i klimatåtgärder. En första genomgång presenteras i en artikel hos Miljö & Utveckling.
Länstrafiken Kronoberg har bytt till eldrivna stadsbussar som körs på förnybar el, och resenärerna svarar med rekordhöga betyg. I en färsk kundundersökning från slutet av september uppger 90 procent att de är nöjda med stadstrafiken, den högsta nivån som hittills uppmätts. Enligt trafikchefen har tidigare nivåer legat runt 70–80 procent, vilket gör lyftet anmärkningsvärt. Satsningen har tagit tid med upphandlingar från 2019 och upprepade förseningar, men den faktiska trafikstarten i augusti i Växjö, Alvesta och Älmhult ser ut att ha blivit en vändpunkt för förtroendet.
Den brittiska Högsta domstolen har beslutat att ett uppmärksammat mål om oljeföroreningar i Nigerdeltat ska gå till huvudförhandling i mars 2027, där två nigerianska byar stämt Shell för långvariga skador på miljö och hälsa. Beslutet kommer efter ett decennium av juridiska turer och efterföljande klargöranden i Londons domstolar. Samtidigt har Shell sålt sitt onshore-bolag i Nigeria men fortsätter satsa offshore, där nya borrar kan ge sexsiffrig daglig produktion. Människorättsorganisationer varnar för att sanering och kompensation riskerar att falla mellan stolarna när ägandet förändras. Frågan blir nu om rättegången kan tvinga fram en faktisk upprensning i ett område som i årtionden präglats av förgiftat vatten, förstörda fiskevatten och ohälsa.
Tesla lanserar nu den uppdaterade Model 3 även i Sverige, samtidigt som Model Y Long Range får ett batterilyft. Enligt konfigurationssidan ökar WLTP-räckvidden markant för flera varianter, där bakhjulsdrivna Model 3 Long Range når upp till 750 km och AWD-versionen 716 km. Performance-modellen landar på 571 km och behåller sin 0–100-tid på 3,1 sekunder. Uppdateringen för med sig en ny frontkamera med spolare och värme, en svart Tesla-logga och – överraskande – återkomsten av blinkersspaken. För Model Y Long Range uppges 629 km WLTP efter celluppgradering med högre energidensitet.
En genomlysning av värdländers risker under Parisavtalets artikel 6 visar hur “översäljning” uppstår när exporterade reduktioner inte längre kan räknas mot egna NDC-mål. I en ny forskningsrapport från energimyndigheten rekommenderas att regeringar klassar aktiviteter i negativ respektive positiv lista, och att medelrisk hanteras med NDC-anpassade baslinjer eller delning av utfallet – inte generella avgifter. Poängen är att samma ton CO2 inte kan räknas två gånger; motsvarande justeringar gör valet mellan inhemsk måluppfyllelse och handel skarpt.
